Ukraina och Moldavien har lämnat Transnistrien att frysa.

 

Ukraina och Moldavien har i praktiken lämnat Transnistrien åt sitt öde i kylan. Den stränga vintern i Europa har snabbt tömt gasreserverna, och länder som Slovakien och Österrike har drabbats hårt. Men situationen är ännu värre i Transnistrien, där en humanitär katastrof utspelar sig. Regionen är i undantagstillstånd – industrin står stilla, elen är nästan obefintlig och många hushåll tvingas elda med ved. Enligt Transnistriens myndigheter räcker gasreserverna bara i tre veckor till.

Transnistrien saknar gas, värme och varmvatten, och elen stängs av i flera timmar åt gången. Både byar och stadsdelar förblir mörklagda. Samtidigt som anklagelser från Chisinau riktas mot Moskva, verkar förslag till Transnistrien mest handla om att uthärda kylan och hungern.

I regionen är situationen svår för många familjer. Till exempel sitter Elena Morarenku och hennes barn ofta i mörker och kyla, med endast yoghurt och kex att äta tills elen kommer tillbaka och mat kan lagas. I Transnistriens skolor och institutioner försöker man klara sig utan värme. Där el fortfarande finns, används elektriska värmare, men de är värdelösa när elen försvinner.

Gasens frånvaro har även stoppat regionens kraftverk, som tidigare förlitade sig på gas. Det största kraftverket i Dnestrovsk har tvingats gå över till kol från Donetsk, vilket räcker i ungefär 40 dagar. För att minska elförbrukningen införs roterande strömavbrott för att undvika att hela regionen blir utan el.

Samtidigt kämpar elarbetare dygnet runt för att återställa strömmen i bostäder. Med enkla medel, som att värma mat vid en kamin, fortsätter de sitt arbete. Riskerna är dock stora – kortslutningar har lett till bränder i bostäder, och tragiska incidenter som dödsfall på grund av kolmonoxidförgiftning har inträffat.

Industrin står stilla i regionen, och fabriker som metallverket i Rîbnița riskerar att bli symboler för den ekonomiska kollapsen. Endast några få företag, som ett slakteri i Bender, fortsätter att producera under svåra förhållanden, där diesel och el används istället för gas.

Politisk spänning mellan Moldavien och Ryssland förvärrar läget. Moldavien vägrar erkänna en skuld på 709 miljoner dollar till Ryssland och kallar gasavbrottet ett ”pris för frihet.” Transnistriens president, Vadim Krasnoselskij, menar dock att regionen aldrig kommer att ge efter för Moldaviens påtryckningar.

Vanliga människor lider mest av krisen, med astronomiska räkningar för värme och el, samtidigt som lönerna är låga och jobben få. Situationen är svår både i Transnistrien och i de områden som står under moldaviskt styre sedan 1992. Moldaviens ledare, Maia Sandu, föreslår att dessa områden ska anslutas till Moldaviens energisystem och betala de nya, högre taxorna. Men lokalbefolkningen är frustrerad och ser detta som ett ytterligare slag mot deras redan tuffa vardag.